treord
det ligger ett täke av mörker runt omkring
och mitt i allt finns ett litet ljus inte starkt svagt
där blädras foton av minnen som kryper och förgiftar
som gör hål hål som inte syns men känns
man vet inte vart man är längre
man har glidigt sakta in i det mörka täket
som ingen liksom förstår sig på
som ingen vet att man sitter fast i
ingen ser att man liksom försviner in
in i någon slaks osynlig värld
där frågor finns men inga svar
Kommentarer
Trackback